Skulle hela åldersklassen hamna i militären?

​

Försvarsmakten har inte behov av att utbilda hela åldersklassen och initiativet strävar inte efter det. Antalet värnpliktiga bör bestämmas enligt försvarsmaktens behov. Syftet med initiativet är att individer förordnas att fullgöra beväringstjänst på basis av andra kriterier än kön, utan att antalet beväringar väsentligt ändras. Därför skulle förändringen inte heller leda till någon betydande höjning av försvarsmaktens utgifter.

​

​

Om beväringar inte längre valdes ut på grundval av kön, hur skulle de väljas ut?

​

Det finns flera möjliga sätt att välja. Urvalskriterier definieras inte separat i medborgarinitiativet, eftersom initiativets mål om en fungerande, effektiv och jämställd skyldighet att försvara landet kan uppnås på flera olika sätt, vars lämplighet för finländska förhållanden måste bedömas skilt utifrån expertutlåtanden och den offentliga debatten. Medan de bästa möjliga urvalskriterierna kommer att bero på sättet reformen genomförs på och expertutlåtanden, kommer nyckelkriterierna sannolikt att vara något slags mått på motivation, fysisk kondition, kognitiva förmågor och sociala färdigheter.

 

​

Skulle det inte räcka med att utvidga uppbåd till hela årsklassen? Kvinnorna kan sedan där bestämma om de vill bli värnpliktiga.

Att endast utvidga uppbåd till hela årsklassen skulle inte lösa jämställdhetsproblemet om lagen fortsättningsvis förpliktade endast män. Antalet kvinnliga beväringar skulle möjligen öka marginellt, men lagen skulle fortfarande uppehålla diskriminering mellan könen, då ett kön får välja fritt medan ett annat har en lagstadgad plikt. Vi stödjer utvidgandet av uppbåd till hela årsklassen, men förändringen får inte stanna där. Genom att endast utvidga uppbåd skjuter vi upp till framtiden ett ofrånkomligt jämställdhetsproblem.

 

​

Värnplikt för endast män har ett brett stöd av befolkningen. Så varför ändra det nuvarande systemet?

 I 2017 års jämställdhetsbarometer anser mer än 40 % av de tillfrågade att värnplikt för män är orättvist (1). Särskilt unga upplever allt oftare att värnpliktssystemet för närvarande inte är jämställt (2). Enbart under en tredjedel av tillfrågade 25-34 åringar stödjer den nuvarande värnplikten som grund för försvarssystemet i undersökningen av Planeringskommissionen för försvarets information (MTS) (3). Ungdomarnas godkännande av värnpliktssystemet är särskilt viktigt, eftersom unga vuxna är de som både utför beväringstjänst och med sannolikhet skulle gå till fronten vid en krigssituation. Bristerna i värnpliktssystemet kan påverka bland annat viljan att försvara landet.
 

Reformering av värnplikten har också fått stöd över partigränserna. Nästan alla partier är positiva till åtminstone en viss förändring av det nuvarande värnpliktssystemet (4).
​

​

Kommer inte trovärdigheten av Finlands försvar urholkas med jämställd värnplikt?

​

Utgångspunkten för initiativet är att försvarsmaktens prestationsförmåga och därmed dess trovärdighet, ökar i och med initiativet. I dagsläget utesluter lagstiftningen hälften av åldersklassen från värnplikten, vilket leder till att försvarsmakten inte utnyttjar värdefullt kunnande. Valet av de mest begåvade individerna oberoende kön skulle i sin tur förbättra försvarsmaktens verksamhetsförutsättningar. Utvidgandet av värnplikten till hela årsklassen skulle också förbättra trovärdigheten på försvaret, eftersom plikten att försvara landet skulle bli gemensam för alla. 

Kvinnor är i en svagare ställning jämfört med män i arbetslivet och i samhället. Är det inte fel att öka kvinnors plikter?

I lag föreskrivna ojämställda rättigheter och skyldigheter förbättrar åtminstone inte situationen. Lagen ska behandla människor jämställt, oavsett kön.

​

​

​

​

​

​

​